söndag 1 november 2009

Svårt..saknad..sorg..frågor..men - stark gemenskap och KÄRLEK tillsammans

Vår fina EMIL..
Igår var vi till dig.. dina syskon satte ljus..stog där,länge..storebror såå lessen..tyst..grät..han saknar dig såå..lider med honom..vilket kärleksfullt kort han skrivit till dig,bredvid röda rosor och ljus..kramade om honom hårt i hans saknad..inte lätt se sitt barn förkrossat ledsen..och lillebröderna lessna..tagen var vi av allt svårt,smärtsamt..och syster var där före oss.. - du hade mest ljus som vi såg av allihopa..lyste upp..för DIG..som DU lysyte upp för oss med ditt STRÅLANDE LEENDE,SKRATT,din omtanke och värme - det glömmer vi inte, det ser vi framför..inom oss..och som lillebror sa "-mamma,Emil kunde verkligen skratta som bara han kunde"..ja,det var så..och det leendet,dina skratt,dina hääärliga skämt,ditt fullkomligt strååålande leende när du var glad..- det lever vidare inom oss..alltid..
sen kom din jägarkompis/gymnasiekompis A med ett ljus med,såå fint - föräldrarna var med, de sa de alltid sätter ljus för dig,att du var hem och visade upp Flisa,valpen,några veckor före..och att du var ju med i deras jaktlag..och de har ett foto av dig sa de,på kylskåpet,dig och deras son när ni jagade tror jag,och det - det ska bara sitta där liksom-de va fint..att få höra..

En dikt till dig

DU finns
inte bara när man minns

du lever vidare inom oss så många glatt
vi kommer för alltid ihåg ditt HÄRLIGA,smittande skratt!

du var dig själv,speciell
inte bara för syskon,mig

du berörde mååånga Emil,med ditt varma sätt,din personlighet
det är det inte bara vi,närmaste,som för alltid minns,kommer ihåg..vet..

Älskade ängel
Älskade Emil

DU lever vidare här,där
så gör någon som många berört och
som många har när.

Vi åkte hem..i tankar..sambon satte fram kaffe..framför tv´n..
jag ringde min pappa,de hade varit till vår Emil med, berättade..sen ringde jag två av barnen,tösen,som var på fest,och skulle vidare,krogen..och sonen,som jag tidigare var med hos saknade sonen,som hade 20 årsfest då,halloween..hörde hur det var..

mamma är jag och älskar mina barn..
allihopa..vill veta lite vad de har för sig..så man kan vara lugn..

3 kommentarer:

  1. Även här tändes det ljus för våra saknade och för alla som jag vet är saknade av sina nära och kära
    så fint att ni alla samlas hos Emil och minns och saknar tillsammans...
    KRAMAR till er alla
    http://blogg.familjen-ahlgren.se

    SvaraRadera
  2. Så fint..känner riktigt sorgen,du beskriver så bra!Vi tände också ljus på makens mormors grav igår.Jag bröt ihop där,kände sån saknad.Hon va som en blandning av mamma/mormor för mig...Bamsekram!!!

    SvaraRadera
  3. ***kramar***

    Jag ska iväg till min mors grav nu; min far var osäkert om det var tillåtit att tända ljus där men jag kunde prova iaf med värmeljus.

    Glad Alla Helgons Dag...då vi minnes dom som har gått innan vi, till Himmelen, o väntar för oss, o vaktar över oss under våran tid kvar på jorden.

    SvaraRadera